Tankar under en vårpromenad

Igår var jag ute och gick en lång lång promenad. Det var först tänkt att bli en powerwalk, men efter fredagens löppass då jag fick så himla ont i höften så var det inte att tänka på. Så det blev kameran i högsta hugg och en helt underbar vårpromenad i en och en halv timme istället. Det gjorde säkert nytta det med, i alla fall för humöret och välbehaget. Det blev många djupa andetag nere vid havet och i skogen. Många tankar som tänktes, framför allt så försökte jag fokusera på varför min mage är som en hård knut hela tiden. Ja...alltså jag förstår ju att den situation jag befinner mig i påverkar mig. Konstigt vore det ju annars. Men ändå. Jag har så svårt att slappna av. Min andning ligger högt uppe i halsen och min mage slappnar aldrig riktigt av. Visst, jag har oftast många järn i elden men jag är också väldigt bra på att ta det lugnt. Jag vet i alla fall en som tycker att jag är en riktig drönare! :) Och nu helt plötsligt så kan jag inte slappna av. Även när jag sitter ner, som nu, så känner jag en stress. "Borde si" och "borde så"...."ska bara"....

Men när jag gick där och djupandades och tog in allt det vackra runt omkring mig, så lovade jag mig själv - igen -  att börja tänka på att ta vara på mig själv. Jag tror att jag har slarvat med det ett tag. Jag vet att den perioden jag är i nu måste få "läka ut" sig själv utan att jag jäktar på. Däremot så kan jag ta bra hand om mig själv under tiden. Inget avancerat, mest småsaker. Jag ska till exempel bli bättre på att komma upp i tid på morgonen, inte jäkta. Lägga mig i tid. Försöka få in rutinen att äta frukost hemma. Arbeta med mina matvanor. Lägga en hårinpackning eller ansiktsmask då och då. Ja, ni förstår. Små saker, men som innebär att jag tar tiden för mig själv.

Man hinner tänka många tankar när man är ute och går helt själv. Bland annat så slår det mig varje gång hur underbart vackert vi bor. Och att även om stan är kul och har mycket att erbjuda, så är havet och skogen det som får mig att slappna av och må bra!

♥