Kontraster

Vilken fyra dagar det har varit! Jens har ju varit i Stockholm och jag har varit hemma med tjejerna. Och vilken cirkus det blev! Tyckte egentligen inte alls att det skulle vara jobbigt att Jens var borta, givetvis skulle jag sakna honom men det är ju inte så att jag inte klarar av att ta hand om tjejerna själv. Men givetvis så satte ju Johannas framtänder igång och ville fram så hon har ju haft jätte-ont. Hon har haft hög feber, hon har kräkts, hon har haft diarré, hon har vägrat äta och sova. De två första nätterna sov jag sex timmar sammanlagt, jag gick och bar henne och försökte trösta. Varken alvedon eller bedövningssalva verkade hjälpa. Det var helt kaosigt och ändå försökte jag få till det så att det skulle vara så normalt och bra som möjligt för Jossan.

Sedan vände det på lördagen och blev bättre och söndagen, igår alltså, var helt underbar! Jag njöt så på förmiddagen av att kunna gå runt här hemma och fixa och dona i lugn och ro utan att ha en vrålande bebis på armen. Johanna lekte och var nöjd, Jossan var uppspelt och glad inför sin gymnastikuppvisning och jag kunde göra lite saker här hemma utan att bli allt för mycket avbruten. Solen sken och det var underbart helt enkelt!

Sedan var vi på gymnastikuppvisning och träffade mina föräldrar, Jens mamma och min syster. Det var kul och Jossan var duktig! Sedan åkte vi hem och fixade lite mat, det blev dusch och bad för tjejerna och allmänt hemmamys - och sedan kom äntligen Jense hem! Det var mysigt och båda tjejerna var uppe och vakna så de kunde säga hej till pappa.

Men vilka kontraster! Från ett par hemska nätter med läskigt hög feber och kräk till en alldeles underbar dag! Och när sedan Jens berättade om sina dagar i Stockholm med restaurangbesök, cappuchino på NK, arbete med kunder, shopping och nattklubbar - då kan man börja prata om kontraster på allvar! :)