Igår kväll läste jag ut boken "Italienska skor" av Henning Mankell. Jag har enbart läst Mankells deckare om Kurt Wallander tidigare, aldrig någon av hans romaner.
Jag måste säga att jag tyckte om boken, handlingen var lite underlig emellanåt men jag tyckte ändå om den. Boken handlade om en 66-årig man som bodde helt ensam på en ö tillsammans med sin katt och hund (han hade dessutom en myrstack i vardagsrummet...). Här hade han levt sitt liv de senaste åren och bara enstaka gånger begett sig över till fastlandet. Han bär på en mörk hemlighet, nämligen att han amputerade fel arm på en ung flicka under sin tid som läkare. Det är pga detta hemska misstag som han lever helt isolerat.
Helt plötsligt står det en gammal dam med rollator på isen. Det är Harriet, flickvännen han övergav utan ett ord för 40 år sedan. Harriet är döende. Det visar sig att det finns en dotter som bor i en husvagn i skogarna i norra Sverige, som nu är 40 år. Verkligheten kommer ifatt honom. Han tar även kontakt med Agnes, flickan med armen, och han har nu tre kvinnor i sitt liv som begär olika saker av honom.
Jag tyckte som sagt om boken, den ger väldigt intressanta människoporträtt av något udda personer. Jag hade hela tiden en mörk märklig känsla i kroppen när jag läste. Det var inte någon festlig historia precis, svåra människoöden. Men det fanns ändå något positivt i den. Dessa människor med sargade liv kom varandra nära och försökte hitta en tillvaro som de kunde fungera i.
Så, min rekommendation blir att den är väl värd att läsa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar